Rysshärjningarna
Under sommaren 1719 plundrade den ryska härjningsflottan från Gävlebukten till Norrköping. Under 41 dagar brändes ett flertal städer, gods och bruk ner och 20 000 människor blev hemlösa. De ryska aktiviteterna längs kusten ingick i tsar Peters plan att försöka pressa Sverige i de pågående fredsförhandlingarna för att få ett slut på Stora nordiska kriget. För att tvinga Sverige till fred invaderades Stockholms skärgård sommaren 1719 av den ryska flottan med 30 örlogsskepp, 150 grundgående galärer och trupper med 30 000 man. Sverige hade inte mycket att sätta emot de ryska trupperna. När ryssarna härjade runt på öarna byggde de tillfälliga baser i land.

Det finns fortfarande spår efter ryssarna med de s k ryssugnarna där de bakade sitt bröd. En av de bäst bevarade finns i Österskogen väster om Gällnönäs. När ryssarna hade slagits tillbaka vid Baggensstäket byggdes många byar upp på nya, säkrare platser. Exempelvis flyttades Gällnöby från sin gamla plats längst in i Byviken till den nuvarande platsen vid Hemfladen.

Det finns flera skrönor om ryssarnas härjningar. En gumma sägs ha räddat sig undan ryssarna genom att klättra upp i en tall inte långt från Byviken. Hon klättrade så högt och satt så länge att hennes förföljare tröttnade och hon kunde räddas. Tallen kallas än idag för rysstallen.

Källor: Svartsö, Lådna, Hjälmö, Karklö, Trångholmen, Gällnö, en kulturhistorisk studie av ett skärgårdssamhälle. Kulturnämnden. Stockholms läns landsting 1983.
Tom Thureborg, Gällnö

Birgitta Modigh